Det blev förrätt till frukosten. Tokiga? Det är det minsta vi är.
Nog förvänta man sig att bli väckt kring sju tiden av byggarbetarna en trappa upp. Men inte att väckas av brandalarmet bara några femmor senare.

Bittra och jävliga. De blev utskällning här och mördarblickar där. Efter en halvtimme tona larmet av och vi sitter nu här med kladdkaka och kaffe.

Men fint att det snart är helg och tyst i två dagar…

Kanske en macka, ingen idé att somna om innan det är dags för plugg. Kommentar droppad kring frukostbordet:

– Det är ändå gott med frukost!
– Synd att man vaknade…