Det har varit kylgrader enda sen snön behagade att börja falla i tisdags eftermiddag. Helt fantastiskt.
Redan morgonen därpå möts jag av vinters första spark i full färd nedför backen. Barn med pulkor och miniskidor. Alla gångvägar har stigar i samma bredd som sparken. På baksidan av ålderdomshemmet, som vi är grannar med finns en liten backe, ett räcke och många glada entusiaster som faktiskt redan innan snön föll körde snö dit för att kunna åka. Nu, när den är här utan större ansträngning knatas det upp för att åka ner. Bräda, skidor och pulkor.
Förmiddagspromenad, Matojärvi har de preppat. Det finns spår att åka i, vilket folk redan gör. Hockeygrabbarna knatar förbi mig, på väg in i isladan och det skrattas från barnen i pulkabacken.
Pulsar uppför Luossavaara i decimeterdjup snö, lämlar och andra smågnagare har lämnat spår efter sig och hål överallt. Det är pistat vid liften och backen bredvid, det är spår efter någon som dragit några svängar med snowboard. Möter en grabb på väg upp med skidorna på axeln.
Alla verkar så nöjda, tillfreds och glada.
Ja för det är något speciellt med den första snön, trots att det säkerligen ligger kvar i 6-8 månader.


