…på en ”as we call it in Sweden, a kick”. Runt omkring i vår stad, nysnö på träd, hustak och alla som satt sin fot utanför dörren idag. Kunskap att suga in, komma ihåg och tänka efter. Hur skulle jag genomföra denna stadsguidning på spark för att få lite personlig prägel?
Någon timme senare, ute på skoter i skogarna runt Kiruna. Orientera i mörker, svänga på rätt plats och rätt som det är möter vi hundspann i en hiskelig fart. Fel, vi är inte där vi borde vara. Inte alls. Och bensinen på väg att ta slut.
Men kanske det allra bästa med att åka fel är känslan utav att äntligen känna igen sig och hitta igen.
Imorgon sätts kunskapen på prov, imorgon blir det mycket ansvar och skoter. Min tumme som är så trött och de där långfingret som är himlans blått och gör ont. Hur blev det så?
Galet.
Ebbas Fotografiska 