Utan att jag riktigt märkte så tog sidorna slut i boken och klockan sprungit långt efter 24. Erlend Loe har gjort det igen, skrivit sådär bra och med oförutsägbara vändningar. En lagom avrundning på en märklig helg.

I lördags stod jag på snöfestivalen i oändligt många timmar (kändes det som). Med ett partytält som nästan flög iväg i den starka vinden. Fick en annan plats att stå, bakom scenen. Så första parkett för allt som hände där, som barnshowen. Eller då när han stod på scenen och prata om festivalens händelser och jag stod med två kontakter i brösthöjd, precis bakom scenen, för att koppla in kassan. När jag gör det går huvudsäkringen. Poff säger det.
Allt bara dör.
Tyst.
Där står jag med två kontakter, ser ytters skyldig ut och får inte pröva en gång till. Inte ens pröva..

Igår tog osthyveln nästa, bara nästan en del av tummen. Nu är det mest rött och trasigt.
Fäste på skidorna idag, otroligt glid i backarna och blåsigt. Men bäst av allt kanske ändå smaken av blåbärsdrickan. Eller nu misstar jag mig. Kan nog ändå vara när jag öppnar paketet från addnature.com och upptäcker att utöver en downmat 7 finns ett paket Läkerol Chewing gum. Hur tänkte de där?

Nu väntar jag.
Väntar på besök.