Det kanske inte syns, men det var solsken och -30 grader när bilden togs tidigare idag. Inte heller syns det att det blåser eller att fräknarna är på väg tillbaka en efter en. Visste man inte de, hade man inte vetat att fotot är taget med min nya kamera.

Det är väl inte helt enkelt att förstå hur det helt plötslig är för mycket att göra att det är svårt att förmå sig att göra någonting. Inte ska jag fortsätta att beklaga mig, men det som egentligen borde vara roligt, fallerar en aningen.

Men det ska bli en lättnad att lämna stan för fjällen ett tag. Även om det är en vecka kvar.  Inte är det vilket fjäll som helst heller. En dagsresa med buss, en övernattning, mera buss och sen skidor.

Nog saknar jag äventyren tillsammans…