Så fascinerad över allt som bara är här. All natur som bara spirar och lyser i solskenet att jag kopplar bort storstadsbullret. Enkelt och vackert och så långt från den långa vintern jag precis lämnat bakom mig. Några som inte verkar vara lika entusiastiska som jag är Linnea och Jonathan. Men trevligt, ja de har vi hur som.

Men till koltrastens sång drack iskaffe i kvällssolen och nu, nu väntar rabarberpaj. Det känns på något vis så exotiskt att vara här. Så långt från min vardag, lite som semester.

Fint.