Att man kan bli så glad av någonting så enkelt som att vara ute…

Precis som att somna under stjärnorna efter en dag vid klippan, hör hur brasan sakta falnar och känna den varma luften från andetag mot kinden. Nära. Att få vakna under en klarblå och solfylld himmel med en hel dag med klättring framför. Det är svårt att sätta ord på, men allt det där är som ett enda stor lyckopiller som slår till direkt och håller sig kvar…

Lämna en kommentar