Hejdå Kiruna.

Det är svårt att förklara hur det känns. Men känns, det gör det allt. Jag vet inte hur jag ska få med allt, allt som efter två genomgångar blivit kvar. Allt annat jag äger finns numera på vinden och där kommer de att befinna sig tills jag kan förflytta dem, någonstans. Vart? Vet inte.

Imorgon åker jag alltså mot Åre för att möta upp Tim, om allt går vägen. Kiruna-Boden-Ånge-Östersund-Åre och jag kommer inte att skratta mig igenom resan. Inte efter att behöva lämna denna plats som tagit sig rakt in i mitt hjärta.

Nae, det är tungt.
Både tillvaron och packningen.

Men nog blir det bra, det blir det nog tillslut.
Det brukar det ändå bli.

Bryt ihop och kom igen då!