På Ågelsjöparkeringen möts vi, det känns som det var länge sen men det är ändå bara en höst emellan. Jag är glad att se henne och med sig har hon en annan fjällkompis. Vi tar oss till Lilla Berget, det är gråmulet och ganska långt ifrån bistert i detta sällskap.
När skymningen lägger sig packar vi ihop, går vidare. Slår läger, tänder en eld och njuter av livet.
Fåglarna kvittrar rogivande när jag vaknar, sovsäckstyget prasslar och det är njutbart att ligga kvar på rygg och blicka upp mot den klara himlen. Så från ingenstans landar en liten pärluggla på en av ekens alla grenar, rakt ovanför mig. Minuten känns oändlig när vi tittar på varandra. En nysning och sen är den borta.
Jag tar en lång promenad utefter vattnet där morgonstrålarna dansar mellan tallstammarna. Dimman lättar sakta över sjön.
Det är en lugn morgon och frukostbordet breder ut sig runtomkring oss.
Tar oss iväg, längre och längre bort från vägen ut.
Länge sitter vi i solskenet på klippan, högt över vattenytan och pratar.
Tid, rum och täckning försvinner, men så står vi åter på parkeringen redo att ge oss av åt olika håll. Jag så fantastiskt glad efter ännu ett underbart litet äventyr.
Ebbas Fotografiska 