Så var den här, långfredagen, och det var i all bemärkelse en lång fredag. Lunchen dukades upp utomhus med massivet som ett enda stort pannorama framför oss. Solen som värmde men kylan bet trots det ändå tag om kinderna. 
Dag 11 utan internet och mobiltäckning, så ett ärligt försökt att nå världen utanför massivet på en sprakig lina är alltid lika spännande. Om annat ser man ändå väldigt tuff ut.
På leden från Ulvån slingrar sig skidåkare likt ett långt och vackert pärlband. Snöbaren är öppen och serveringen up&going. Gott om skidspår upp mot massivet.
Från toppen har vår alldeles egna och kalashärliga guide återvänt med ett gäng glada entusiaster.
Så från ingenstans, precis som det alltid brukar dyka, är busvädret tillbaka för att snart bjuda på solsken igen. Typiskt men ack så fantastiskt vinterfjällsväder.
Lördag morgon och jag förstår precis varför man väljer att tälta precis här och precis denna helg. Nog för att det är påsk, men från skyarna har snö fallit, konstant och länge. Det har inte blåst mycket alls och på de flesta sluttningarna ligger gott om nysnö och puder. Rena drömläget.
Från P-huset bärs stolar till stationen, inför annalkande påskbuffé. För det är många trötta ben som vill vila och många hungriga magar som vill stillas.
Ett härligt sorl av glada människor, ljuva dofter från en uppdukad påskbuffé och ute, ja ute har snön börjat falla igen.

Det är fint att få avrunda en intensiv och glad helg med några svängar i nysnön.