Tusentals stjärnor tindrade över mitt huvud när jag igår kväll gick ut för att ta en nypa nattluft. Imorse när jag vaknade såg det ut såhär:
Och som jag stökade och städade på som bäst låg det någonting framför mina fötter, alldeles stilla. En död lämmel eller mus tänkte jag, men vid en närmar titt visade det sig vara en fågel, en Kungsfågel. Förbluffad över att finna en barrskogslevande fågel här och inomhus tog jag med honom ut, så att han åter fick komma ut i det stora vilda. 
Skymningen lägger sig, det är alldeles tyst och lungt här hemma. Det är lite märkligt, men jag längtar ut. Ut på längre turer, längre än en liten vanlig ledighet.
Ebbas Fotografiska 