Moln, heltäckande, grått och likadant dag efter dag. Vädret har legat som ett lock över staden och det var länge sen det hände någonting på väderfronten. Lågtryck efter lågtryck. Men där satt jag och glodde på min dator och såg i ögonvrån att någonting förändrades utanför. En liten spricka i molntäcket, sen lite större och större.
Äntligen! Världen fick kontrasterna åter, den annars platta snön börja gnistra och skuggorna fick liv. Där och då blev det fart på tillvaron. På med varma kläder och ut, ut i det fantastiska och underbara solskenet. 
30 minuter höll sig solen framme innan den sjönk ner bakom husen. 30 minuter av strålande och enkel glädje.
Ebbas Fotografiska 