Det var länge sen jag såg horisonten fylld av mjuka former, allt jag ser är hus, fabriker och vägar. Solen glittrar i snön, skiner i ögonen och vägarna känns för trånga, träden för höga, grenarna för ordnade.

Jag gör mig redo och gör mig klar att åka hem till mitt älskade fjäll. Börjar packa ryggsäcken och undrar stilla, vad väljer jag denna gång?

Är det den ödmjuka och sköna färgen blå?

Är det den stenhårda och coola färgen svart som passa utmärkt till elgitarr och fjällets mörka nätter?

Är det den naturligt gröna färgen som får en att se ut som en pigg krukväxt och som passar utmärkt till stövlar?

Eller är det den färgglada och ”jag-ser-ut-som-ett-solmoget-smultron” utstyrselen?

Jag vet inte!