Strax efter att solen kämpat sig över horisonten körde vi norrut. Efter några kilometer började ett tunt snötäcke sporadiskt sträcka ut sig över landskapet och desto längre vi kommer ju mer blev det heltäckande. Endast fem mil från höstbruna Umeå klev vi ur bilen i ett vitmålat landskap. Efter GPS koordinater tog vi oss ner till ån inne i den snötyngda skogen.
Några få timmar spenderade vi i vinterlandskapet innan vi vände åter och ännu en gång förundrades över de vackra renarna som sakta makade sig till vägrenen. I Umeå möttes vi av solnedgångsljus och gröna gräsmattor. En outtröttlig längtan efter vinter och snö infann sig igen och nu väntar jag, jag väntar på snön.


Men guld då…. hitta ni något…
/Pap
Tanken slog mig att ta en burk med sand, men det blev aldrig så 🙂 Men det finns nog ett och annat guldkorn i skogarna där