Ögonen är trötta, skymningen faller och ute blåser det upp. Himlen är jämngrå och det väntas snöblandat till natten. I rabatten nedanför blommar krokus, snödroppar och det är redan april. Jag försöker fokusera på en sak, men det är på tok för mycket som rör sig bland tankarna. Det känns som att jag kört fast, men försöker ändå att skriva klart uppsats samtidigt som jag inser att jag tagit för givet att deadline är imorgon, men den var för en vecka sedan. Det  mycket just nu. Tar ett djupt andetag, håller kvar och andas ut.

Vad vill jag, vart vill jag?

När tillvaron förändras och när man känner att marken under fötterna inte längre är stabil, då märker man vilka vänner som betyder. Till sommaren flyttar jag hem igen, till en plats som får mitt hjärta att slå och som jag saknat det senaste året. Till sommaren ska jag bo vid foten utav massivet igen och bara tanken får mig att le.