Jag tar ett djupt andetag och fyller lungorna med den friska nattluften. Himlen är ett gnistrande skådespel och i det frostiga blåbärsriset har vi rullat ut våra sovsäckar. Det är tyst, sånär som på en ugglas hoande någonstans på andra sidan sjön. Elden har falnat och kvar är en svagt glödande aska. Vår utandningsluft stiger mot skyarna som små rökmoln.
Nästan mitt ute i ingenstans, men som här och nu påtagligt blivit vårat någonstans.