Det är söndag eftermiddag när jag knyter skorna och ger mig av, norr ut. Från vårvinter till nyutslagna björkar och fågelkvitter. Solen värmer och stegen känns lätta. Leden är torrare än förväntat och lagom till middagen slirar jag in på Storulvån. I personalmatsalen möter jag välkända ansikten och kvällen förflyter i en härligt och trevligt takt.

Jag somnar sent, men vaknar tidigt. Det är solsken som leker över landskapet och efter en lång frukost tar jag en liten runda i björkskogen. Jag ser rödbena och småspov. Renar och blommande hjortron. På toppen av Tjatjasen vid Handölans strand tar jag mig en tupplur i grönskan och vaknar av säsongens första myggbett som kliar.

Under eftermiddagen sitter jag utanför personalhuset på Storulvån och lyssnar på sommar i P1 med vänner och njuter utav solen som värmer. När kvällen kommer är det musikquiz och jag somnar tidigt.

Morgonen är grådassig och regnig. Planen att springa efter lunch får lite justeringar och jag ger mig av strax efter frukost. Med luvan uppdragen, regnet smattrande och bra musik i öronen är det som att jag dansar hela vägen hem till Sylarna. Utanför är det lite kärvt, bitvis kyligt och grått. Men inne, innanför de blöta regnkläderna har jag solsken. Det känns enkelt, fötterna är leriga, blöta men långt ifrån kalla. Uppför och utför, då ler jag som mest.

Jag kommer hem samtidigt som dimman lägger sig allt tätare kring husknutarna. En varm dusch, lunch och sen fjällets skönaste soffa. Nöjd.