På väg mellan p-huset och fjällstationen vänder jag mig om och blickar ut över dalen. Morgonens första strålar smeker landskapet och luften känns hög och klar. Någon timme senare inser jag att jag faktiskt står här, i köket på en annan fjällstation och serverar frukost. Även om saker och ting är nytt så är frukostFortsätt läsa

Jag finner mig själv ståendes på en steg inne i ett varmt och bullrigt rum på universitetet med uppgift att rengöra några akvarium. Samtidigt vet jag att solen skiner utanför och jag nästan exploderar av längtan ut. Men jag lyckas klara uppgiften utan att explodera och när jag cyklar hem genom ett soligt Ålidhem kännerFortsätt läsa

När turen slutar med otur.

När vi kliver in i minibussen och när vi lämnar Borgarfjäll bakom oss för pizza i Åsele känner jag tröttheten komma smygande. Jag slumrar till och vaknar när någon kommenterar isfallen vid sidan utav vägen. Plusgraderna börjar sjunka och snön faller. Återigen slumrar jag till och vaknar när föraren sansat men med bestämd röst sägerFortsätt läsa ”När turen slutar med otur.”

Smile! Life is just better that way.

När man var liten spelade det ingen roll om man lekte med någon som var något år yngre eller äldre. På den tiden då man inte hade någon verklighetsuppfattning utan befann sig endast i nuet. Sen växte man upp och ålder spelade större roll, man var alltid ett år yngre än de som gick klassenFortsätt läsa ”Smile! Life is just better that way.”