Jag tog mitt pick&pack och skidade ner till björkskogen, till stationen vid vägens slut. Efter en natt med mycket sömn och en fin frukost knöt jag på mig pjäxorna för en dagstur. Någonstans i björkskogen, mellan frusna myrar och små åsar slog jag mig ned. Med min silvriga spade grävde och fixade jag, byggde enFortsätt läsa ”Ensamhet.”
Författararkiv:Ebba Samuelsson
Norrskensnatt.
Vi satt på taket och skådade norrskenet. Det var fint i snålblåsten. Senare gick jag ensam ut i natten och hela himlen pulserade av norrskenets flammor. Ringlade sig omkring och runt. Dansade vilt och häftigt och lät ingen komma undan. Över Vaktklumpen sken månen upp och kastade skuggor, men norrskenet var inte sämre. Himlens skådespel spegladeFortsätt läsa ”Norrskensnatt.”
Det finns de dagarna & så finns det andra dagar.
Så klart det behövs sådana dagar också. Sådana dagar när man försöker ge sig iväg på tur till en stuga men hindras utav en ömmande fot. Sådana dagar när man gett sig av på topptur men återkommer en timme senare utan att ha nått toppen. Framför allt när sådana dagar mynnar ut i att manFortsätt läsa ”Det finns de dagarna & så finns det andra dagar.”
Att fylla år.
Det är redan på väg att ljusna när klockan ringer, trots att den inte hunnit bli så mycket ännu. Två vänliga ögon tittar på mig, ger mig en lätt puss på kinden och säger ”grattis på födelsedagen” En halvtimme senare när jag satt mig ner vid frukostbordet, efter en skottrunda kring stationen, hörs sången kommaFortsätt läsa ”Att fylla år.”
Solen skiner när vi ger oss av. Följer leden några hundra meter innan vi tar av, ut i ospårad terräng. Siktet har vi ställt in på en topp, men vi kommer inte ändå upp. Vinden blir helt stilla och vi gräver oss en solgropp. Jag och två kära gamla vänner från förr. Egentligen har viFortsätt läsa
Efter snöstormen.
Snön som virvlade till när jag tryckte upp ytterdörren, ett par rejäla skottag och några kliv i djupsnön senare stod jag utanför huset. Tvärs över plan, ner med spaden från väggen, bort med snön och sen upp med dörren till stationen. Inne skaka och borsta jag bort så mycket snö som det gick från migFortsätt läsa ”Efter snöstormen.”
Till frukost åt vi nybakta scones, stekt bacon och äggröra hemma i soffan. Mysfrukost och ute försvann sikten med stormbyarna. Under tiden jag jobbade grävdes det. Efter renskav och potatismos klev vi på i snögrottan, uppdukat för onsdagsbio. Oväntat men fint.
Det är lätt att vara efterklok
När jag skidade hemåt förra ledigheten, när fjället lågt stilla och tyst inbäddat i solnedgångens alla färger, började jag planera för nästa ledighet. En tredagarsledighet som kändes som en ledighet full med oändligt med tid och möjligheter. En stugtur via Gåsen, Stensdalen, Vålåstugorna och till Helags innan sista biten hem. Eller till Nedalshytta, Storerikvollen, Blåhammaren,Fortsätt läsa ”Det är lätt att vara efterklok”
På väg hem.
Jag ger mig av, det är eftermiddag och efter sig på himlen lämnar flygplanen ett rutnät av något som nästan kan liknas vid tunna slöjmoln. Det har blivit dags att bege sig hemåt och jag har ingen brådska, jag tar en annan väg hem än den jag kom på. Det är lite bakhalt i uppfärsbackarnaFortsätt läsa ”På väg hem.”
Jag äter nybakt bröd till frukost och när omgivningarna fortfarande är blå står jag på skidorna. Utförsbackar och bra glid. Ensam på fjället i min röda favoritjacka. Ett blå-vitt fjäll som sakta övergår i grå-vitt och inte mer vind än den som farten ger mig. Tystnaden avbrytts när några ripor skräms upp, annars är detFortsätt läsa