Duved är isigt, kallt men fortfarande vackert. Det är också tyst. Efter att i en veckas tid ha fått haft äran att ha besök av så många fina vänner är det nu tyst. Så idag har jag varit ute och lyssnat på tystnaden. Den var väldigt vacker och kanske är det kontrasterna som får migFortsätt läsa ”Söndag”
Författararkiv:Ebba Samuelsson
Nyårsafton.
Hemma är fyllt med vänner, vi skålar välkomna och småpratar med munnarna fulla av snittar. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tittar mig omkring och tänker på att jag träffat och lärt känna alla dessa fina vänner i Jämtlandsfjällen. För alla har vi under någon period jobbat till fjälls och vissa av oss görFortsätt läsa ”Nyårsafton.”
Kul på tur.
Vi äter frukost efter att ha varit vid tågstationen och vänt. Eller inte bara vänt och vänt utan på hemvägen fick vi sällskap av Ellen och Ingemar. En mycket trevlig direktleverans med nattåg från landets södra delar. En sen frukost med nybakat och ett parti Yatzy innan vi vallar skidorna och kastar oss ut iFortsätt läsa ”Kul på tur.”
Tillbaka hemma.
När jag kramar om, säger hejdå och kliver utanför dörren är luften vit av alla dansande små snöflingor. Marken blir snabbt vit och steg för steg tar jag mig ner till stan och vidare ner till tågstationen. Vemodig men ändå glad. Tåget mot Stockholm är stökigt och fullt, jag lyssnar musik och drömmer mig bort.Fortsätt läsa ”Tillbaka hemma.”
Jul i Linköping.
Linköping är grönt och det är lite skevt att det ska vara såhär varmt. Men det är fint att vara här. Medan det varit fullt med rörelse på stan, har det varit folktomt till skogs. Stadsnära, men tyst och oerhört vackert. Det är ingen självklarhet att skogen alltid kommer att stå där, men det kännsFortsätt läsa ”Jul i Linköping.”
Djupa andetag.
Det känns som att det är söndag. Om det är det eller ej spelar egentligen inte så stor roll. Termometern visar -10 grader, solen har orkat sig upp och skiner på backen och vinden är helt stilla. Så jag går ut, men den där tröjan som mamma stickat på. Den är så fin och dagarFortsätt läsa ”Djupa andetag.”
Uppströms Indalsälven
Vi går ut, klockan är efter tolv och dagsljuset är svagt, men det finns där. Stegen tar oss ner till älven och vi följer den uppströms. Genom skogen och ut till gläntan. Det är vackert, forsen låter svag och vinden brusar i träden. Snart sprakar elden, pinnbrödsdegen snurras runt pinnarna och när glöden är somFortsätt läsa ”Uppströms Indalsälven”
Jag har varit ute och rest en sväng. En vecka i norra Italien, en vecka i Kroatien och bilder kommer. Men nu är hemma hos mam&pap för att imorgon åka vidare hem till Jämtlands för att därpå flytta till lägenheten i det röda huset ett stenkast närmare fjället. Det är en bra känsla i magen.
För lite mer än 100 dagar sedan lämnade vi Storulvån och genom ett snöprytt landskap traskade vi hem mot Sylarna och nu har det blivit höst. Då var några av oss nya, några vana fjällvärdar men nya på Sylarna och så några gamlingar. Nu, efter en sommarsäsong som hade årets alla årstider är vi numeraFortsätt läsa
Sommarens sista dag.
Säsongens sista kväll övergår sakta till natt. Imorgon stänger vi stationen och städar det sista innan vi ska gå härifrån. Det är ju inte för inte det känns som att jag går lite sönder, för det har varit en bra säsong på så många vis och vännerna här alltså, de får mig att le.
Ebbas Fotografiska 