Ebba Samuelsson

Igår togs det en kvällspromenad i månskenet med slutkörda muskler efter turerna i spåret. Idag togs en paus från de blå. För hela kroppen skriker trötthet och det är bara ett rent faktum. Imorgon är det tidig uppgång för en förmiddag av utbildning på annat håll än plugget. Men när ska jag komma i säng?Fortsätt läsa

Tisdag.

Mitt internet är paj, sedan några dagar. Kanske sjungit på sista versen. Men utan garanti-kvitto inget nytt. Inte ens i viktiga-papper-mappen kan jag hitta det. Solnedgången blir bara vackrare och vackrare men ändå tidigare och tidigare. Det är inte lika motiverande att sätta sig i en mörk videoföreläsningssal när solen skiner utanför. Men skyndar manFortsätt läsa ”Tisdag.”

Måndag

Morgonsolen lagom till frukost och 9 nyheterna. Efter förmiddagsföreläsning och lunch fanns det inget annat jag hellre ville göra än att slänga mig ut i snön på mina blå. Himlen och landskapen i rosa och blått och allt därtill som bara är. Novemberhimlens prakt och alla de miljoner stjärnor där ovan våra tankar.

Söndag.

En gyllene sol på uppgående, men inte alls för långt från att passera nedanför horisonten igen. Söndags solen kasta gyllene strålar över landskapet. Så olikt från gårdagen. Sakta börja ljuset försvinna och landskapet färgas från en klar nyans till en annan. Åh jag kan ingen annat än att bjuda på leendet av allt så fantastisktFortsätt läsa ”Söndag.”

På rygg i snön. Jag och den enorma och klara novemberhimlen. Stjärnor överallt och luften som glittrar av kylan.

Det finns vissa saker som alltid förändras. Så finns de som aldrig gör det. När dessa två oklanderligt möts Kan de blir så oerhört jobbigt. När enkelt, blir svårt.

Lössnö, skoterspår. Nedförsbackar, bra glid för dåligt vallade skidor. Dimma, lätta flingor och givetvis uppförsbackar på väg tillbaka. Det är fint med dagsljus.

Har nog bara att erkänna att jag är lite nörd. Uppenbarligen, visar tydliga tecken. Och det till och med att jag blir besviken för att det inte klarna upp som det sas. Nu när det är sådär galet stor aktivitet. Tydligen. Jag som inte har mycket annat för mig ikväll spejar ut titt som tätt.Fortsätt läsa

wherever you’ll be, we will always be looking up at the same sky.

Efter de många köldgraderna och dimman förvandlades alla träd till vita och ludna skapelser, liksom lyktstolpar och andra ting. Marken är sen innan vit men från ovan faller det än mer och skapar någon slags dämpad stämning. Allt är tyst, stilla och det enda som rör sig förutom flingorna som faller är tankarna. Och jag,Fortsätt läsa