Couchsurfer från Kanada, ett syskonpar. Varit här i några dagar och emellanåt lite väl pratglada. Sista kvällen och de har pratat om norrskenet i flera dagar. Så vi tog oss en promenad förbi Terrassen, runt Sandstensberget. Molnigt, kallt och lite ruggigt. Men där någonting grönt och dansande. Inte så imponerande men alltid ack så vackert.Fortsätt läsa

Sådär på kvällskvisten i tentatider..

I stearinljusens sken, med gatlyktornas suddiga konturen i bakgrunden. Den tomma kaffekoppen och röken som singlar uppåt från rökelsen. Musik på låg volym, en text med vemod och kärlek. Vintermörker. Fötterna på elementet, huvudet bakåtlutat. Avslappnad. Huvudvärken. I knäet en bok, som bara är och jag som inte förmår.

Det är någonting märkligt med Kiruna, svårt att sätta fingret på’t. Förköp på biljetterna, trallade ner mot Trägårn. Möttes av en varm och full lokal. Trevligt bemötande, som vanligt. På plats bakom instrumenten Chip Taylor. Han som är tillbaka i Kiruna för tredje gången detta år. Stor i staterna, välkänd bland folket på puben. ChipFortsätt läsa

In Sweden we call it a kick

Det börjar gå utför när jag nu till och med tänker på ett annat språk. Följde med en couchsurfer down to the trainstation. Nej. Jag följde med soffsurfaren Tomas till stationen i morse och mötte upp två andra i eftermiddags. Från Canada. Syskon och trevliga. Det är egentligen ganska märkligt hela idéen Couchsurfing. Men detFortsätt läsa ”In Sweden we call it a kick”

Under stjärnorna

Jag tänkte en lite promenad, kanske ha turen med mig för det är helt oväntat alldeles klart. Men mörkt på de vanliga spaningsstället. Vidare och trotsa mörkret, som inte är så mörkt när man väl befinner sig i det. För ovanför huvudet en alldeles helt förträffligt vacker stjärnhimmel. Och jag slutar aldrig förundras över himlavalvet.Fortsätt läsa ”Under stjärnorna”