Författararkiv:Ebba Samuelsson

Under ett samtal tidigare i kväll med en saknad vän tog jag beslutet för en nattpromenad, vi diskutera lite om norrsken. När de så kom till kritan efter tolvsnåret hann jag inte längre än utanför dörren fören jag skymtade någonting svagt skimrande i grönt på himlavalvet. Ett sträck som blev klarare och klarar, som enFortsätt läsa ”sånt där om partiklar i atmosfären.”

Fredag kväll, en öl i handen och en paus. Ute, blicken som följde fasaden uppåt och så högt att jag nästan handlöst föll baklänges. Från horisont till horisont, som börja som ett sträck men blev ett vilt virvlande norrsken i klargrön nyans med antydan till rött. Långt från mörker och tystnad, gatlyktor och brus somFortsätt läsa ”Helg och andra sådana där nödvändigheter, som öl!”

Det är inte bara uppförsbackarna på väg hem som gör en uppmärksammad om att man bor på ett litet berg (fast vissa skulle nog kalla de kulle). Snöblandat regn som senare övergick mer till snö och la sig på gräset. Men nere på Coopområdet, bara nedför backen – ingen snö, bara regn. Hur många höjdmeterFortsätt läsa ”at the top of the mountain”

Laddade för en rejäl långpromenad. Det tog bara en kilometer innan jag låg på rygg i det morgonfuktiga kråkbärsriset, i solskenet som värmde. Ja, nog hade jag det ändå ganska fint där i solen, med vacker utsikt och allt. Trots benet i högläge och tröjan lindad runt knäet. Så bekvämt att jag slumra till…

Paus. Försöker hålla in paus-knappen. Fungerar det? Promenad mot Luossavaara, men inte upp. Nästan förbi och sedan ner mot bostadshusen. Med förvirrad blick, här har jag aldrig varit förut. Tar upp telefonen, förvånad över vems telefonnummer jag fortfarande kommer ihåg. Under samtalets gång hittar jag till mer välkända områden och fortsätter hemåt. Solnedgång, tankar ochFortsätt läsa ”i called him on the phone and i could hear him smile.”