Kliver ut, vinden ruffsar till i håret och slitna blad från en tuff sommar far runt i luften. Färger, utsikten – som en enorm pastelltavla. Runtomkring och överallt. Jag omfamnas av hösten och myser omkring i tjockare tröjor. Mörkret faller, dimman tätnar och i fönstret fladdrar stearinljusen från dåligt tätade fönster. Gatlycktorna tänds och medFortsätt läsa ”Precis så där vackert som det ska vara.”
Författararkiv:Ebba Samuelsson
Stångån, Skylten och en kaffe på Steve’s
För mig bär han på en känsla av höstrusk, sena sommarnätter, kärleken och min hemstad. Jag hittar låtarna på Spotify igen, det var ett tag sen och allt liksom slår emot mig med en väldig kraft. Låten vi lyssna på, natten då det tog slut med första pojkvännen. Mina första trevande ackord på gitarren. PromenadernaFortsätt läsa ”Stångån, Skylten och en kaffe på Steve’s”
Biljetterna är betalade, det känns oerhört skönt. Nog känns det ändå lite exotiskt att fara söder ut, enda till stora staden Göteborg. Stanna några dagar hemma i Linköping, kanske en sväng förbi gamla Vadstena för att nio dagar senare från Stockholm ta tåget tillbaka upp till Norrland. Om bara tre veckor och guh så sköntFortsätt läsa
när enkelt blir svår och när svårt inte alls är så lätt
it’s an early morning
Vaknar långt innan klockan ringer, regnet slår mot rutorna och det är på tok för många tankar som rör sig, för många tankar att tänka. När jag så börjar tänka på att de där tankarna är allt för många att tänka på kliver jag upp. Traskar ner, först nu kommer jag ihåg att tvätten nogFortsätt läsa ”it’s an early morning”
en liten bit.
Delar med mig av denna bild, konstaterar att hösten nog aldrig blir vackrare än vad den är precis här och nu. Drar täcket överhuvudet och ser fram emot en ny dag.
nå’jo
Av 4127 rödlistade arter i Sverige ska jag lyckas välja en. Ja en art att skriva ett åtgärdsprogram för. Inte nog med att några till och med är riktigt illa ute så har de till råga på allt får namn som klumpigt dödsbud och punkterad snabbagge. Inte hade jag de blekaste om att grynknölfotingen inteFortsätt läsa ”nå’jo”
I’ll do what I do best.
Jag sitter still, på en stol och har gjort det någon timme. Länge sen sist, länge sen jag fick tid att inte göra mest ingenting En vecka – korvstoppad och ganska fin. Fin. I måndags brann himlen i fantastiska färger och någonstans där bestämde sig högtrycket för att rulla in över landskapen. Allt blandat medFortsätt läsa ”I’ll do what I do best.”
Björklöven börjar fall från grenarna, samlas vid trottoarkanter eller fastnar i de gröna gräset. Lönnarna lyser i brinnande färger och det luktar, ja det luktar precis som höst. Och allt, ja det bara är.
Leirvik, som pricken över i.
Fingrarna är rödflammiga. Musklerna värker. Tänker långsamt, trött i kroppen. Myggbetten kliar Men ack så nöjd.