Som så många gånger för sitter vi nu framför kartan och drömmer oss iväg, ovetande men samtidigt ganska så medvetna om att vi sakta börjar planera för nya turer. Det var så vi satt för över ett år sedan, framför karta och spanade in Helagsmassivet och Sylmassivet. Men så vandrade blicken nedåt och lite bortglömt ochFortsätt läsa ”Sjumilatur.”
Författararkiv:Ebba Samuelsson
Hold on to what you belive
Glädje och lycka, hösten är här och där under stjärnhimlen stod jag med massivet som en väldig kuliss framför mig. Sista natten i augusti. Ensam med himlen sprayad till tusen av glittrande och sprakande stjärnor och med blicken fäst uppe i den mörkblå skyn. Förlorad i det oändliga. En väldighet så stor och leendet. I norrFortsätt läsa ”Hold on to what you belive”
Med vinden i ryggen.
Jag är på väg hem från Helags, benen känns starka, jag hittar flowet och vinden har jag i ryggen. Med musiken i öronen dansar benen över slingrande stigar och steniga partier. Men så blir jag kanske lite för entusiastiskt och glad för mitt egna bästa, sådär som när fötterna inte riktigt hinner med, när manFortsätt läsa ”Med vinden i ryggen.”
Mörkret trycker kring oss, brasan sprakar och kastar ett behagligt sken i våra ansikten. Himlen ovanför är spraymålad till tusen av underbara glittrande stjärnor. Jag steker kolbullar på den heta glöden och vi dricker rykande varm choklad. Det är enkelt, det är bara vi och det är här jag vill vara, Från Norge och överFortsätt läsa
Oledat.
Innan jag ger mig av svänger jag förbi i frukostköket för att säga hejdå. Det känns vemodigt, för det är tre nära vänner som ger sig av, som idag vandrar ner från fjället och tar sig vidare till asfaltsvägar och civilisation. För ett år sedan var det jag som lämnade för att pröva nya stigar men turligtFortsätt läsa ”Oledat.”
Roligast har man tillsammans
Jag tar ett djupt andetag, fyller lungorna med civilisation. Det var länge sen nu och här är husen högre och fler, däremellan korsar sig asfaltsvägar och fjällen ramar in allting så vackert. Tillbaka i Åre, tillsammans med vänner. När dagen börjar skymma och vi tar en kvällsfika är stämningen lite spänd men när vi morgonenFortsätt läsa ”Roligast har man tillsammans”
Utanför huset har gräset växt sig högre än vanligt, när vinden tar i enda från Norge är det som att små vågor rör sig över gräsytorna. Glaciären smälter och alla snöfläckar på Vaktklumpen är borta. Man kan plocka härligt goda blåbär om man bara följer leden ner mot Gamla Sylen några 100 meter. Vi harFortsätt läsa
En ledig onsdag.
Onsdag morgon och nere på stationen är det 120 frukostgäster, det är ändå relativt många för att vara vår lilla station. Onsdag morgon och jag äter frukost hemma i p-huset. Tyst, tända ljus och dimman tryckande utanför. Trött. Onsdag och ledig. Ryggsäcken är långt ifrån fullpackad när jag ger mig av, kliver ut genom denFortsätt läsa ”En ledig onsdag.”
Storsylen opp
Det heter loppet som går på de norska sidan från Nedalshytta upp till Storsylen. David och Erik var med och sprang idag, så jag hade tänkte mig en fikatur upp från svenska sidan för att heja dem i mål. Det var tanken, sen sprang jag på Martin under frukosten och då blev det bestämt. ViFortsätt läsa ”Storsylen opp”
There’s so much light
Regnet har avtagit, men marken är fortfarande blöt. Solen börjar sakta ta sig genom molnkanten ovanför bergen och vegetationen glittrar som om de var gjort av någonting ömtåligt. Vi tar stigen förbi stationen och tälten, ner mot älven och den vedeldade bastun. Kvällen är stilla och alldeles magiskt. Inne i bastun är det behagligt ochFortsätt läsa ”There’s so much light”
Ebbas Fotografiska 