Tisdag.

Mitt internet är paj, sedan några dagar. Kanske sjungit på sista versen. Men utan garanti-kvitto inget nytt. Inte ens i viktiga-papper-mappen kan jag hitta det. Solnedgången blir bara vackrare och vackrare men ändå tidigare och tidigare. Det är inte lika motiverande att sätta sig i en mörk videoföreläsningssal när solen skiner utanför. Men skyndar manFortsätt läsa ”Tisdag.”

Måndag

Morgonsolen lagom till frukost och 9 nyheterna. Efter förmiddagsföreläsning och lunch fanns det inget annat jag hellre ville göra än att slänga mig ut i snön på mina blå. Himlen och landskapen i rosa och blått och allt därtill som bara är. Novemberhimlens prakt och alla de miljoner stjärnor där ovan våra tankar.

Couchsurfer från Kanada, ett syskonpar. Varit här i några dagar och emellanåt lite väl pratglada. Sista kvällen och de har pratat om norrskenet i flera dagar. Så vi tog oss en promenad förbi Terrassen, runt Sandstensberget. Molnigt, kallt och lite ruggigt. Men där någonting grönt och dansande. Inte så imponerande men alltid ack så vackert.Fortsätt läsa

Det är någonting märkligt med Kiruna, svårt att sätta fingret på’t. Förköp på biljetterna, trallade ner mot Trägårn. Möttes av en varm och full lokal. Trevligt bemötande, som vanligt. På plats bakom instrumenten Chip Taylor. Han som är tillbaka i Kiruna för tredje gången detta år. Stor i staterna, välkänd bland folket på puben. ChipFortsätt läsa