Linköping är grönt och det är lite skevt att det ska vara såhär varmt. Men det är fint att vara här. Medan det varit fullt med rörelse på stan, har det varit folktomt till skogs. Stadsnära, men tyst och oerhört vackert. Det är ingen självklarhet att skogen alltid kommer att stå där, men det kännsFortsätt läsa ”Jul i Linköping.”
Kategoriarkiv: Linköping
Söndag.
Jag går ut. En tur som bara skulle bli en liten sväng blir timmar. Det blåser, sommarkvällens alla dofter blandas i luften och de lövbeklädda grenarna svajar fram och tillbaka. Det är en väldig grönska, blommor i gult, vitt och violett dansar i vinden. Ute på en åker står en tofsvipa och guppar, från ettFortsätt läsa ”Söndag.”
Från en glipa i molntäcket tittar kvällssolen fram och färga allt som den rör vid i gyllene toner. Vinden fläktar härligt där jag trampar mig fram genom mina gamla hoods, på väg hem till föräldrarna. När jag kommer innanför dörren dröjer det inte många minuter innan jag är ute igen. Jag kan inte sitta inneFortsätt läsa
Från vinter och fjäll har jag nu tagit mig till den grönskande östgötaslätten med vitsippor som fortfarande blommar. Det är lite utav en magisk känsla att låta fötterna få rulla fram på smala skogsstigar med solens strålar som letar sig igenom de tunna lövverket och fåglarnas eviga kvittrande. Att känna den ljumna luften mot kinderna ochFortsätt läsa
Novemberdagar.
Gråmulna dagar har avlöst varandra, dag efter dag. Allt fler färgglada löv har singlat ner mot marken och brett ut sig som en matta över vegetationen och sakta har naturen tappat sin färger. Efter regniga dagar har nivån stigit i bäcken, satt fart på vattenfallen och färgat vattnet än mer brunt. Mörkret kommer allt tidigareFortsätt läsa ”Novemberdagar.”
Mellansäsong.
Det är mellansäsong, tiden mellan sommar och vinter. Tidigare år har jag fyllt denna period med långa resor långt bort. Av en och annan anledning blev det inte så i år. Jag tog tåget själv ner till Schweiz i mitten av oktober och hälsade på en vän, längre bort har jag inte varit. Men jagFortsätt läsa ”Mellansäsong.”
Linköping.
Livet på fjället är så vackert, på så många vis och det blir så tydligt när jag helt plötslig krockar med samhället. Kanske låter det lite dramatiskt, men bit för bit för det som jag ifrågasatt och undrat över i dagens samhälle, så har jag bit för bit börjat förstå vad jag uppskattar, som jagFortsätt läsa ”Linköping.”
En weekend i Linköping.
Tåget lämnade Umeå sex minuter i midnatt, fem timmar senare klev det på en dam på tåget som skulle ha platsen bredvid mig. Halvvaken såg jag solen stiga upp över den ständigt föränderliga horisonten. En timme åt jag en långsam frukost på stationen i Stockholm och två timmar senare klev jag av på en välbekantFortsätt läsa ”En weekend i Linköping.”
Det var med den här utsikten jag växte upp, där vid Tinnerbäcken och de alltid så gröna gräsmattorna. Efter att ha börjat packa, rensa och städa känns det som en lättnad att kliva ut i solskenet. Upp på kullen, i den gamla fårhagen har jag funnit en grön lite oas. En bar stenhäll och grönskande trädFortsätt läsa
”Ej finns en nejd så härlig, så solig som vår bygd, vårt barndomshem, vårt fagra Östergyllen”.
”Jag går till stan nu, är hemma till lunchen” hojtar jag och studtsar ut genom dörren. Solsken! Kameran på axeln, ner mot Tinnerbäcken och så vägen in mot stan. Strax innan första bron hinner jag innan jag fastnar i skådespelet med hägern, knölsvanarna och de synligt irriterade skrattmåsarna. När jag efter ett bra tag fortsätterFortsätt läsa ””Ej finns en nejd så härlig, så solig som vår bygd, vårt barndomshem, vårt fagra Östergyllen”.”