I’ll do what I do best.

Jag sitter still, på en stol och har gjort det någon timme. Länge sen sist, länge sen jag fick tid att inte göra mest ingenting En vecka – korvstoppad och ganska fin. Fin. I måndags brann himlen i fantastiska färger och någonstans där bestämde sig högtrycket för att rulla in över landskapen. Allt blandat medFortsätt läsa ”I’ll do what I do best.”

Tornedalen och myrmarker

Långt ute i ingenstans, utefter en grusväg ligger Heikkamavuoma. En dammäng där myrslåttern upphörde under 1940-talet. Vi gör vårt första stopp, drar på oss stövlarna och traskar ut. De gungar bland starrarterna och i mitten flyter bäcken lite förrädiskt gömt av grönskan. Dammluckor och översilningsarmar. Sjöfräken, strängstarr och vattenklöver. Höladorna påväg ner i sankmarkerna menFortsätt läsa ”Tornedalen och myrmarker”