Sylhyddan

Det är förmiddag när jag promenerar iväg på leden från stationen och norrut (riktning Storulvån). Strax efter infiltrationsbäddarna, som man sedvanligt passerar på vägen ner till Gamla Sylens vindskydd, tar jag av åt vänster. In på den smala och gamla stigen  utefter älven och nu kan jag inte längre hålla det tillbaka. Stegen rullar på,Fortsätt läsa ”Sylhyddan”

Sommarkväll

Regnet avtar, middagen är uppäten och det sedvanliga torsdagsstädet avklarat. Ett lugn lägger sig över personalhuset och ut är det fortfarande ljust. Jag byter om, knyter skorna och startar en spellista. Stegen tar mig uppåt, hela tiden uppåt. Jag tar höjd, utsikterna växer och fötterna håller sig inte torra länge. Jag tar mig över barmarkFortsätt läsa ”Sommarkväll”

Att komma hem

Vinden kommer från söder, tar i och får snön att yra omkring. Solen har skinit över Sylmassivet hela dagen och nu tindrar stjärnorna på himlen. Jag sitter ensam uppe i personalhuset och stormvindarna som emellanåt når orkanvindar får det att vina kring husknutarna och jag vet att när jag går och lägger mig kommer jag kännaFortsätt läsa ”Att komma hem”