Kategoriarkiv: Uncategorized

Men nu är jag här igen. Tänk att det redan är jul och jag hoppas det blir en god en!

Det har varit mörkt länge och nu är det snart en månad sedan det vände, sedan (förra) årets kortaste dag. Det börjar märkas. Efter veckor med pendlande väder, mellan hopp om snö som gått till slask, regn och mittemellanväder så har det inte blivit någon skillnad. Förutom att det äntligen blivit fina skridskoförhållanden. Efter söndagensFortsätt läsa ”När mörkret rinner av”

Det är höst. Naturens färger faller av och målas i pastell på marken. I motljus är den fantastiskt vacker, men minst lika fin när frosten klär de nakna grenarna och himlen är jämngrå. De där mellandagarna som bara är bistra, när vinden är snål och regnet faller ner. När man bara vill sitta inne, tittaFortsätt läsa

Jag vaknar relativt tidigt, det är kyligt i rummet men precis sådär lagom varmt och härlig under täcket. Jag stannar kvar, ligger och drar mig ett tag och ser ut himlen utanför sakta blir ljusare. I stearinljusets sken äter jag tids nog frukost och blickar ut genom köksfönstret. Himlen utanför är klar, vinden stilla ochFortsätt läsa ”Ullådalen.”

Temperaturen är fortsatt låg och med det blir utomhusaktiviteterna lite lugnare. Efter frukost och ännu en kopp kaffe tar vi bilen till Tännforsen. Det knarrar härligt under fötterna, träden är snöklädda och stigen går lätt utför. Forsen brusar och isformationerna som sakta byggs på är så vackra. Vi blir inte långvariga, men under tiden harFortsätt läsa ”Tännforsen.”

Hemma är fyllt med vänner, vi skålar välkomna och småpratar med munnarna fulla av snittar. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tittar mig omkring och tänker på att jag träffat och lärt känna alla dessa fina vänner i Jämtlandsfjällen. För alla har vi under någon period jobbat till fjälls och vissa av oss görFortsätt läsa ”Nyårsafton.”

Det känns som att det är söndag. Om det är det eller ej spelar egentligen inte så stor roll. Termometern visar -10 grader, solen har orkat sig upp och skiner på backen och vinden är helt stilla. Så jag går ut, men den där tröjan som mamma stickat på. Den är så fin och dagarFortsätt läsa ”Djupa andetag.”

Vi går ut, klockan är efter tolv och dagsljuset är svagt, men det finns där. Stegen tar oss ner till älven och vi följer den uppströms. Genom skogen och ut till gläntan. Det är vackert, forsen låter svag och vinden brusar i träden. Snart sprakar elden, pinnbrödsdegen snurras runt pinnarna och när glöden är somFortsätt läsa ”Uppströms Indalsälven”

För lite mer än 100 dagar sedan lämnade vi Storulvån och genom ett snöprytt landskap traskade vi hem mot Sylarna och nu har det blivit höst. Då var några av oss nya, några vana fjällvärdar men nya på Sylarna och så några gamlingar. Nu, efter en sommarsäsong som hade årets alla årstider är vi numeraFortsätt läsa

Säsongens sista kväll övergår sakta till natt. Imorgon stänger vi stationen och städar det sista innan vi ska gå härifrån. Det är ju inte för inte det känns som att jag går lite sönder, för det har varit en bra säsong på så många vis och vännerna här alltså, de får mig att le.