Kategoriarkiv: Uncategorized
Söndag.
Hemma hos, där ute vid Vångaskogarna. Kubbspel dagen efter Bob Memorial med solsken. Kubb med regler efter hand… På upptäcksfärd i Vångaskogarna.
Bob Marley Memorial
I Skärblacka, en lördag tillsammans med många många andra. På filtar, i gräset eller dansandes framför scenen. Ett trevligt litet gäng kring backgammonet, eller bara på rygg med solen glittrande i ögonen. I bakgrunden, musik i baktakt och sorlet av människor. Glada människor. En liten vän titta förbi där jag låg tryckt tillbaka lutad påFortsätt läsa ”Bob Marley Memorial”
Skogen.
Den bara står där så vacker och delar med sig av allt så enkelt…
Vädret fick fnatt häromdagen. Temperaturen kryper uppåt igen. Jag längtar ut, vet inte om betongen påverkar mig positivt eller negativt. Men det är ut den lockar mig. Storskogar och klippväggar. Ekhagar och vitsippsbackar. Precis så det ska vara, och ändå stänger folk in sig i sina små bunkrar och, och. Och jag slutar där. TrotsFortsätt läsa
Linköping.
I morse åt jag frukost i folkvimlet på ett trevligt fik centralt i Göteborg och åt glass härligt tillbaka lutad i gröngräset tillsammans med Linnea. I gröngräset mittemellan två vägfiler med solen skinande i ögonen. Nu befinner jag mig hemma hos mina föräldrar i Linköping, där mitt ute på Öschötaslätta. Det är vackert, vackert härFortsätt läsa ”Linköping.”
Är i Göteborg, här är mycket grönt och ganska varmt. Blad på träden och blommor lite här och var. Det är vackert. Känns märkligt efter sju månader med snö…
Över en lunch i Norge.
En timme från Kiruna med utsikt över Torneträsk, Abisko och Lapporten alldeles intill Silverfallet nära Björkliden. Vi passera gränsen, på väg. Iväg för att se oss lite omkring. Paus vid en fjord och jag, jag kan strosa omkring på stränder som denna länge. Men det dröjde inte länge innan vi åkte vidare. Efter Harstad svängdeFortsätt läsa ”Över en lunch i Norge.”
Minsann, nu börjar det dra ihop sig. Imorgon far vi, i Östersund syns vi, brorsan (Herr Malm) och jag. Vidare mot de mindre och kurviga landsvägarna. Enda till slutet av vägen ska vi, därifrån skidar vi upp på fjället och möter upp de andra två äventyrarna. Där vid stugorna vid foten av berget. Fint!
När allt ändå är som det är, så är det trots allt samma stjärnhimmel vi skådar upp mot om kvällarna. Det får duga för idag….