Kategoriarkiv: Uncategorized

Efter de många köldgraderna och dimman förvandlades alla träd till vita och ludna skapelser, liksom lyktstolpar och andra ting. Marken är sen innan vit men från ovan faller det än mer och skapar någon slags dämpad stämning. Allt är tyst, stilla och det enda som rör sig förutom flingorna som faller är tankarna. Och jag,Fortsätt läsa

I stearinljusens sken, med gatlyktornas suddiga konturen i bakgrunden. Den tomma kaffekoppen och röken som singlar uppåt från rökelsen. Musik på låg volym, en text med vemod och kärlek. Vintermörker. Fötterna på elementet, huvudet bakåtlutat. Avslappnad. Huvudvärken. I knäet en bok, som bara är och jag som inte förmår.

-10, en sol som kämpeglatt försöker skina igenom tunna moln. En förmiddagspromenad till stationen och sen hem igen. Skar mig i tummen på brödkniven, undrar egentligen hur det hände men första hjälpen för skärsår är ingen big deal. Det mörknar tidigt, solen går ned några minuter tidigare varje dag och vid tre är det nästanFortsätt läsa

Min mobil, verkar sjunga på sista versen. Den stänger av sig när man aktiverar kameran. Stänger av sig lite sådär spontant. Startar om sig spontant närhelst den önskar. Alarmet fungerar bara om man inte aktiverar knapplåset. Fast ibland inte alls också. Det låter lite konstigt emellanåt när man pratar. Funderar på om alla sms kommerFortsätt läsa

Saknar, men det är väl sådant, sådant man får leva med och utanför fortsätter vintern. Vinter som bara är.

”det är svår att resonera med sig själv innan man själv förstår vad det är som händer”

I bakgrunden spelar radion Melodikrysset och solens strålar som skiner in i köket dansar till orden. En kopp ångande kaffe, hembakat bröd och utanför håller frosten på att försvinna för dagens strapatser. En lugn start innan det är dags att dra på sig tjocktröjan och cykla iväg. Iväg på en dag med klättertema, hela dagenFortsätt läsa ”Hemma i Linköping.”

I solen, bredvid domkyrkan. En bok och en jämn ström av människor som passera. Hela tiden på väg. Trädgårdsföreningen och jag mötte en äldre herre. Vi pratar fotoprojekt, han sa att hela parken ser man uppe på berget, där uppe vid Belvederne. Det gör man inte. Men vackert var det.

Ström. På skärmen – lite fixande med fotoprojektet. I kupé är jag ensam då den vänliga, trevliga och glada damen traskat till bistron. I kupén bredvid verkar de som en barncirkus installerat sig. I andra kupén spelar någon hög och ytters dålig techno musik. Utanför, en helt otrolig himmel som går från klarorange till turkostFortsätt läsa

Åker tåg, mot Göteborg. Det är inte bara lång utan jättelångt. Jättelång! I tid snackar vi om dryga 1320 femmor och ungefär 160 mil. Hur som är jag i alla fall äntligen på väg. Det är fint. Men el finns det inte på tåget, jag hoppas på nattåget kan bistå med det i alla fall.Fortsätt läsa ”Kiruna – Göteborg”