Kategoriarkiv: Uncategorized

När jag vaknar är det fortfarande dunkelt utanför, rimfrosten på fönstren och ett mjukt sprakande följt av brasans flammande varm sken. Sakta återvänder jag från nattens sömn och runt omkring mig vaknar sakta likasinnade. För en stund sluter jag ögonen igen och låter ett gammalt minne rinna över mig. Det var den vintern då mörkerFortsätt läsa

Det är sådan fantastisk känsla att möta de första solstrålarna i en snötung skog, se luften glittra i kylan och kisande blicka ut över sjön. Höra hur snön knarrar under fötterna och känna på det vackra med ensamhet. Tystnaden som dånar i öronen och ångan som stiger uppåt vid varje andetag. De vackra tonerna iFortsätt läsa

Jag dricker mjölk, gräver ner de småfrusna tårna i mattan och lutar mig tillbaka. Ute faller regnet, mörkret tränger sig på och väskan är packad. Efter veckor med studier, roliga studier, har det efterlängtade lovet kommit. Jag följde med till stationen, vinkade hejdå och kände ändå en liten ensamhet infinna sig. Tog en sväng påFortsätt läsa

Så kom den, den första oktober-dimman, sluter sig omkring och fångar den riktigt burriga höstkänslan. Jag har tappat inspirationen, det är inte lika lätt längre att skriva. Det var så enkelt när jag bodde på fjället, reste i mellansäsong och ständigt fanns inspirationen där. Men jag vet inte om det är någonting kul att läsaFortsätt läsa

Häromdagen, när jag skulle ta mig till skolan slutade det med  att jag sakta rullade tillbaka hem med små små tårar trillande ner för mina kinder. Jag vurpade, kraschade lite med cykeln. Trottoarkanter, människor, hit&dit, hala löv och ett trasigt knä. Igen. Med knäet i högläge låg jag på golvet och skrattgrät. Fy tusan. FörbannadeFortsätt läsa ”Tillbaka på noll.”

I sommarentrén står kängor tysta invid varandra, efter många vandrade kilometer tillsammans. Utanför faller skymningen  och massivets konturer försvinner sakta in bland molnen. Vinden kommer från norr, i matsalen fäller lamporna ett behagligt och trivsamt sken. Inne i självhushållet börjar fokus sakta försvinna från maten och blickarna börjar återigen vandra ut genom fönsterna, redan ivägFortsätt läsa ”Djupa andetag.”

Lite sådär vackert att man får ont i magen..

Solen står högt på himlen och den skiner, den fullkomligt strålar och glädjen på fjället syns i varje fjällvandrares ansikte. Sommaren är här, igen. Bergen stoltserar och lockar med äventyr och jag tar mig gärna an några. Senast stod jag på toppen utav Slottet med en känsla utav att befinna mig mitt upp i allting.Fortsätt läsa